Igår när jag tittade på vädret så skulle det vara sol hela dagen idag. Inte ett enda moln. Det känns ok.

Igår efter arbetsdagens slut drog jag ner rullgardinerna i sovrummet. Jag var så trött på energin från dagen att jag ville bara sitta i en mörk skrubb. Drömmarna har avlöst varandra inatt och jag har sovit oroligt. Och om man kan sova lika oroligt som en död sill så har det varit min natt.

Idag väntar städning, sen besök, sen kalas. Sknårp ska på äventyr och ska sova hos sin moster inatt. Vi har hyrt ut henne till moster då vi ska på kalas ikväll. Hämtas i morgon på förmiddagen.

Livet känns ändå ok. Våren kommer igång sakta men säkert och varför ska man ha bråttom?

Jag har inte fått mina buskar än, men dom kommer när dom kommer. Jag har förberett odlingslådorna där dom ska sitta iaf.

Igår kläcktes det kycklingar under en ruvande höna. Idag ska hon få flytta ut, antingen i egen bur eller in i växthuset. Det vore toppen om hon ville ”adoptera” dom som kommer från kläckaren. Hon verkar snäll, men man vet aldrig vad hon har för gränser. Hönsen verkar vara mer lugnare i år, och jag misstänker att det är för att vi bara har en tupp. Jag har alltid haft två tuppar, då brahmor är av en lite lugnare ras. Men jag kanske ska hålla mig till en tupp i fortsättningen? Det är inget vilt slagsmål om ruvplatser, söndertrampade ägg eller att man byter rede en gång om dagen och lämnar kalla ägg. Hittils har en och samma höna legat i sitt rede i tre veckor med endast sina ägg under sig. Nu har en till lagt sig, passande då den andra blivit mamma och ska flytta ut från sitt rede.

Amen

Sknårp sover och C drar sig i sängen. Räknade skor när jag gick upp nyss och både herr och fröken T är hemma. JR tog bussen till sin pappa häromdagen, och han trivs bra där. Dom verkar komma bra överens och det är, vad jag förstår, väldigt lugnt. Sist han kom hit var han lika stirrig som gången, och jag försöker prata med honom om hur han mår, och hur det skiljer sig från mig och pappa. ”Mamma, jag mår inte bra, och jag förstår inte varför. Och det är bara här hos dig, inte hos pappa.” Känns som att det finns många fler förklaringar än 1st på den. Vi är olika individer, och på slutet har JR blivit väldigt lik sin far. Vi bor i olika hus, har olika situationer, olika energier och just nu matchar inte jag hans behov. Även om han behöver sin mamma ibland. Och jag är tacksam över att han vill vara där, väljer att vara där. När han är hos oss blir han otroligt rastlös. Vi pratade härom dagen skillnaden på om jag säger/ ber honom göra något eller om pappa skulle göra samma sak. Två olika svar. Intressant ändå.

Jag får helt klart mig en tankeställare. Hur säger jag saker, vad menar jag bakom orden, vad har jag för utstrålning, vilken energi har jag och menar jag verkligen det jag säger? Tycker sånt här är spännande, helt klart. Hur vi är, uppfattas, fungerar, utstrålar osv.

Eftersom jag bytt bloggportal så har jag inte samma lika känsla som förra, och det kommer ta några inlägg innan jag känner mig bekväm med vad jag skriver. Har inga emojis att använda här, utan helt andra verktyg. Ombyte förnöjer,

Måste micra mitt kaffe, och sen ska jag ta en repa ut och se hur det går för kycklingmamman och dom tappra djuren i växthuset.

Jag hoppas ni får en mycket bra lördag!