Klockan är strax 05:00 och det är dags att väcka Herr T, som faktiskt sovit här några nätter nu. C åkte till jobbet för en stund sen och övriga huset sover. Förutom katterna.

Jag har bryggt kaffe och försöker vakna till liv. Ute är det mörkt. Kanske lite kyligt? Idag väntar fönsterputs på två hus. I morgon är det fredag. I helgen ska det regna.

För två veckor sen så fick jag hem skor som jag beställt till både mig och C. Ett par jordnings skor. Jag beställde dom här. Och efter att jag har börjat använda dom så har jag förstått vilka onda fötter jag har. Vad mycket skit jag har i kroppen som ska ut. Att jag måste pyssla om mina fötter. Dom sista nätterna har jag sovit med dom på och jag sover så skönt. Jag sover lugnt. Jag testade att ta av dom i går natt men då kryper värken och rastlösheten tillbaka direkt. Det kändes som att fötterna brann. Jag hade stått på spikmattan innan, sen smorde jag in fötterna med helosan och tänkte att dom skulle få torka innan jag satte på mig skorna, men det gick inte, för det kändes som att fötterna brann. Så jag satte på mig skorna och sen tog det inte lång tid innan jag somnade. Jag har inte mina utomhus, utan använder dom som inneskor. Det sitter en liten metalknapp under skorna som man kan flytta på till olika hål, och jag inbillar mig att den delen jordar. Den trycker även på vissa punkter under fötterna. Jag funderar seriöst på att köpa mig vinterfodrade jordningsskor. Sen vill jag bara säga att jordningsskor och barfotaskor är inte samma. Även om dom ser lika ut. Jag har inte testat barfotaskor.

Herr T har kommit ner, vi pratar skola, jobbiga mornar och vad man ska göra med livet. Trött, mosig och irriterad viker han ett flygplan av ett av mina A3 papper. Han ställer sig samma fråga som jag gjort sista åren, varför måste saker vara så tidigt på morgonen? Osäker om han kommer iväg idag, han kanske behöver en vilodag. Jag säger inte nej till dom, för jag vet själv hur jag fungerar. Något som är återkommande för Herr T är frågan om allt ”onödigt” man måste ”kunna” innan man kan börja med saker man vill. Den frågan är rätt komplex. Jag tror lösningen på den frågan är mer praktiska moment och mindre text, mindre skrivning. Saker man skriver och läser om lär man sig mindre av än saker man gör praktiskt. Och en tonårshjärna vill bli matad med praktiska saker och inte luddiga tankar.

Jag ska ta en till kaffe och fortsätta diskussionen med min son 🩷

Ha en fin torsdag 🌼