Klockan är 01:30 natten till torsdag och jag har just plockat ur en diskmaskin. Jag vaknade för en halvtimme sen och undrade varför (förutom att jag var kissnödig) jag kände mig pigg. Men bestämde mig för att ta till vara på lugnet och känslan av att känna mig lugn. Insåg att det var lika bra att ta en mugg med varm mjölk, och nu sitter jag här vid datorn.

Jag funderar på min återhämtning. Och varför jag kraschar. Och igår kvälls innan jag somnade så slog det mig att jag återhämtar mig för att gå tillbaka till ett mönster av leverne som jag inte fixar. Ungefär som att köra ett program i en dator som inte klarar av programmet. Om och om igen.

Ni vet, hela Villa, Vovve, Volvo – programet och alla dess uppdateringar i nutid. Jag ber om ursäkt att jag är tjatig kring ämnet, men det är jag som försöker få mitt pussel att gå ihop. Alla mina Jag att förstå varandra, varför dom finns och uppstår. Jag försöker förstå varför min kompass liksom inte pekar ”dit den bör” utan åt andra håll. Jag lägger alltså fokus på att hitta mina fel, än att försöka förstå att det är kanske är den inprentade samhällskompassen som inte är rätt, för mig. Jag går hela tiden tillbaka till ”verkligheten” för att göra rätt i livet.

Klockan är strax 02:00 och det börjar bli dags att lägga sig igen. Mjölken har gjort sitt.

Sov så gott så hörs vi eventuellt imorgon🩷