Idag vaknar vi till regn, välbehövligt regn. Lite blåst men det är ok efter värmen som har varit. Jag sitter i sovrummet, i fåtöljen med kaffekoppen bredvid. C tittar på tv och Sknårp på sin platta. Övervåningen sover. Det är lördag.

Dom sista dagarna har jag helt tappat motivationen att göra något hemma. Och på frågan varför kan jag inte svara på. Jag känner mig mentalt förstoppad. Ut med gammalt och in med nytt? Perfekt loppis status, men gaaah…där tar det stopp. Vad ska ut? Och vad ska in?

Vi hade en planerad resa nästa vecka men den blev inställd, just dit vi skulle. Det säger inte att vi inte kan åka någon annanstans, men det blev ett tvärkast i planeringen. Det tog hårt på C som hade sett fram emot det hela. Men det går ju som sagt att åka någon annanstans, vi ska bara landa i en ny res-plan. Och det pekar mot västkusten. Jag vill ju fortfarande plocka snäckor vid havet. Jag har hittat ett boende en liten bit inåt landet från havet i anslutning till en loppis lada. Vi får se. Vi låter det hela sjunka på plats just nu.

Dagens första kopp kaffe är avklarad. Och jag försöker hitta igen motivationen att plocka ihop loppis-saker till loppisen nästa vecka. Men det går extremt trögt. Och delar av problemet ligger bredvid mig just nu; Sknårp. Hon är ju expert att röra ihop saker, flytta saker, lägga saker där dom inte ska osv. Att ha henne i huset samtidigt som att man ska planera en loppis är som att skotta snö i snöstorm. Hon ser potential i det mesta, och ska ha det kvar. Då tappar jag mina organiserade bilder i huvudet direkt….😵‍💫Det ska byggas kojor, göras café, katt-hotell, katt-restauranger osv och jag älskar hennes uppfinningsrikedom, verkligen, I do. Men det är som att ständigt ha en mini version av en tromb i huset.

Nåväl, dags för att inta någon form av frukost och kaffe nummer två.

Ha en fin dag 🩷