Klockan är 05:00 och C har just åkt mot jobbet. Kaffet är upphällt och ute ser det ut att bli fint väder idag. Vi gick och la oss tidigt igår kvälls. Innan kl 21:00 och jag har sovit som en död hela natten med skumma drömmar. Det känns som att livet är i en fas där mina val sårar delar av min omgivning. Samtidigt som andras val sårar mig. Saker avslutas, uppdateras och ger nya sidor av gamla mynt. Jag har alltid haft ett speciellt inre driv som ibland känts som ett godståg med hundra vagnar. Det har börjat rulla igen och jag vill inte stoppa det. Nu åker det till nästa station. Nu åker vi vidare i livet. Mot nya dagar, andra dagar. Som att vi byter plats med varandra. Nya positioner, nya uppdrag och nya saker att ta hand om.

Här hemma försöker vi hålla en lugn balans. Försöker att inte dra för stora växlar på små vägar. Tillsammans är den här familjen som en låda fyrverkerier med olika modeller av smällare. Antänds olika, fyrar av olika. Högt, lågt, brett, litet eller stort. Det tar sin energi. För oss alla. Då större delen av oss, om inte alla, känner av situationer innan vi ens förstår att så är fallet. Känner av våra egna och andras obalanser utan att förstå vad som fattas. Och nånstans här har vi börjat lösgöra oss från varandra för att ta hand om oss själva. Som en cell som delar sig och blir fler, egna celler.

Idag ska Sknårp och JR till skolan. Jag ska till Oxberg på storstäd. Fröken T har sin skola och Herr T är i väntan på att komma in på ett gymnasium. Vi ligger liksom i början på nya saker och själv har jag en enorm längtan efter att få utvecklas inom ett större område som hjälper människor i livet. Och jag vet vad det är när jag väl springer på det.

Onsdag som sagt. Det blir nog en tur till Mora på efm. Ett bup-besök som behövs för att få stöd i föräldraskapet som ständigt urgröps. Denna ständiga historia fylld med ångest, rädsla och oförstående närstående. Där man ständigt känner sig som i lustiga huset bland speglar som avbildar en i förvrängda bilder. Där saker och ting ständigt tar ut varandra och cirkeln blir som en enda stor röra av ologik. Där man utmanas och inbillas i att det bara finns en rätt väg och att alla annat är fel. In i ledet eller var för evigt utanför med fel stämpel i pannan. Det bästa sättet att ta kontroll över massan är att slå osäkerhet och rädsla över oss. Och vi sväljer alltihopa.

Klockan är strax 06:00 och jag väntar med spänning om JR kommer upp i tid idag också. Jag ska packa matväskan, väcka Sknårp, ge henne och hönsen frukost och sen mental minnas vad jag hade behövt igår på städningen som ska in i bilen idag. Det är alltid en utmaning.

Hoppas ni har en fin dag och var snälla mot varandra 🎀